att va med dig är som en dans på rosor.
de är hemskt när vi varje gång tänker tanken. varje gång kommer orden från din lilla mun att; - tänk om jag hade dött.
då hade den natten hemma hos martin vart den sista gången vi sågs. och varje gång gråter vi tillsammans. gången efter att vi hade sett a walk to remember första gången. kommer aldrig glömma de, när vi stod där i ditt rum och krama om varandra och tårarna bara rann som floder ner för våra kinder. det är ofta i såna stunder som man förstår hur mycket man faktiskt betyder för varandra. och den sanna vänskapen visar sig. caroline jag kan inte förstå hur det hade vart ifall jag hade förlorat dig. bara tanken får mig att må dåligt. och jag är stolt över dig, för att du är så stark som tagit dig igenom detta och att allt har läkt så snabbt. jag hade inte klarat av att förlota en till så viktig person igen. jag hade inte klarat det!
jag tänker ofta på hur roligt det är när vi är tillsammans. vi skrattar nästan hela tiden och det har aldrig blitt ett fel steg för dig och mig. det har gått som en dans på rosor. och hoppas verkligen att det kommer fortsätta att göra de.
kommer alltid att finnas där för dig mitt lilla guldhjärta.
